Hittade en bild på mig och Bonnie från visningen vi var på i måndags. Bonnie fick sjukt mycket beröm för sin fina lilla stickade tröja av alla fashionistor på plats. Och jag håller med. Visst är den härlig! En sån skulle man själva inte banga att bära. Sympatiska nyanser i en randig symfoni. Så där lagom löst sittande. Faktum är att jag faktiskt hade en sån tröja en gång i tiden. Ja, banne mig om inte det där till och med är min gamla tröja som min duktiga och snälla storasyster sparat (evig lycka att hon är en samlare, jag och mamma slänger allt vi kommer över och har inga minnessaker kvar) och gett till Bonnie. Visst är det förresten liten härligt när ens kotte bär sina egna gamla kläder från barndomen? Det väcker, åtminstone hos mig, alla minnen av dofter, lekar, snälla granntanter, skrapsår, trehjulingar och vad mer det kan vara till liv igen. Som sagt. Tur att jag har en syster som förstår värdet i att spara saker. Ninni. Världens bästa Ninni. Som för övrigt fyller 39 år idag. Stort grattis darling!