Vet ni vad en tv-producent gör? Så här. Ett tv-program har en ram, en mall. Som Idol. En musiktävling med ett gäng deltagare som sedan röstas ut en efter en. Det tv-producenten och hans eller hennes redaktion gör är att sedan fylla programmet med innehåll. Bestämma vad som ska sägas, hur det ska se ut, hur det ska låta. Vilka som ska vara med. Sätta tonen och känslan. Skapa ett program som så många som möjligt berörs av. Man skulle kunna säga att producenten är tv-världens kock. Det är det här min man Per jobbar med, han är tv-producent, och nu tror jag banne mig att han börjar längta tillbaka till jobbet, för igår hade han kockat ihop ett födelsedagsfirande - mitt, jag blev 32! - med ett så fullspäckat och glimrande schema att nästan kändes löjligt till slut. Fast nä. Det gjorde det inte. Det var bara en helt otrolig dag. Den bästa födelsedag man kan ha. Och jag är så fantastiskt lycklig och kär i min ofattbart härliga man - för att han överraskade och skämde bort mig så här. Så romantiskt. Jag är alltså en av de där människorna som gärna firar min födelsedag. Kan inte fatta varför man inte skulle göra det. Att man fått den här gyllene möjligheten att ens få finnas till är väl värt att uppmärksamma om något. Okej. Min födelsedag. Lite over the top kanske, men alldeles underbar. Frukost på sängen. Ballonger och girlander i hela lägenheten när jag gick upp. Paket! Massor av paket. Ett "R" till mitt Tiffanys-armband, en grymt snygg keps som Per sytt upp här. "Farsta beach". På Miami beach är vi ju bara gäster. Men i Farsta beach, där bor vi faktiskt. Och så en sinnessjukt snygg jacka från Rag & Bone. På förmiddagen hängde vi vid poolen, jag mamma och Bonnie. Badade och solade. Sedan kom Per och frågade vad vi skulle äta till lunch. Barbecue kanske? Och så hade han dukat upp med grill och grillbuffé på en uteplats med utsikt över havet under den varma solen. Fler gäster dök upp. Alexia. Svärmor. Ett par grannar här i huset där vi bor. Sedan var det dags för nästa aktivitet. Massage (sån där par-variant) på ett SPA på 25-våningen med utsikt över hela Miami. Sedan fick jag fixa fötterna också (och mina hälar som i vanliga fall är rent pinsamt torra blev som små babyfötter efter någon slags chokladinpackning). Hem igen och hämta upp familjen, in i bilen och utflykt till Coral gables där vi avslutade, hela gänget, med enormt smaskig kubansk middag på Havana Harrys. Serveringspersonalen kom in med tårta med tomtebloss och sjöng. Ja, ni hajar. Vilket jäkla firande. Jag tror nog att Bonnie lite trodde att det var hennes födelsedag också, för hon kvittrade och höll låda och var på sitt allra bästa humör ändra tills vi åkte hem vid 11-tiden på kvällen. Det är lika mysigt att bli födelsedagsväckt av sina två små barn, som det var att pirrigt ligga och vänta på mamma och pappa när man var liten. Provar nya jackan... ...och nya kepsen. Mr Barbecue 2011 (den här bilden lägger jag mest in för din skull Peter, kunde inte mmsa). Och den som firade mest av alla var vår alldeles egen lilla primadonna.
