Jösses, vilket blogguppehåll! Känns det som i alla fall. Fast så farligt var det visst inte ser jag nu. Bara en dag. Tycker bara att det är så skönt på helgerna att släppa precis allt. Inte ägna en tanke åt någon form av jobb. Bara vara med familjen. Glömma tiden. Njuta. Då är man fulladdad och redo att ta tag i allt det där andra sen när måndagen kommer. Men den här helgen har varit så späckad med en massa kul att den känns som om den pågått minst en vecka. Eftersom jag inte har något särskilt vettigt eller kärnfullt att berätta blir det i stället en redogörelse för helgen. Det kanske kan intressera... någon? Jaså? Inte? Okej. Den kommer i alla fall innehålla ett tips på härligt sommarevenemang om det kan få någon att inte sluta läsa redan nu. Så. Håll i er. För här kommer babbel! Fredag: Chockade oss själva med att skippa tacos och i ställt sätta i oss den gamla klassikern bakpotatis. Kändes väldigt retro. Jag lärde Per knepet som gör en vanlig bakpotatis till en jubelupplevelse för smaklökarna. Kör i smör och ost - mosa runt alltihop till en enda gegamoja. Sen på med valfri topping. Lördag: Upp med tuppen. Per och Rio skjutsade mig och Bonnie till tåget där vi mötte upp Karin, Alice och Amanda. Sedan bar det av till Furuvik utanför Gävle över dagen. Det är här sommarevenemangstipset kommer in bilden: Furuvik, vilken jäckla jackpot alltså! Massor med apor och en hel del andra djur ( i en hage gick en flock långbenta såna där med två pucklar på ryggen varpå Bonnie uppspelt ryckte mig i armen och hojtade: "Kolla mamma, karameller". Ja, ibland blandar man ihop orden lite. Inte så lätt att hålla ordning på vad som är karamell och vad som är kamel. Det kan väl vem som helst förstå.). Dessutom fanns karuseller för barn i alla åldrar, ett vattenland och ponnyridning. Bonnie och Alice hade urkul och mig och Karin gick det ingen nöd på heller. Ett mysigt, småskaligt, hjärtligt ställe - och inga köer nånstans när vi var där. Rekomenderas varmt! På kvällen hade jag och Per bokat in en date. Hemma. Så kidsen åkte i säng snabbare än de kunde ana, och sen dukade vi upp räkor och champagne (ja, det blev tydligen någon slags retrotema på maten den här helgen) och hade en fantasiskt romantisk och mysig kväll. Morgonen därpå började lika bra. Jag lyckades på något magiskt vis stänga av öronen för Bonnies larmande och låg och tryckte bredvid Rio som sov till nio. Följaktligen fick jag knoppa lika länge. Halleluja! När vi gick ner på övervåningen blev jag påmind om att det var mors dag och på bordet stod en fin frukost och paket framdukade. En morgonrock fick jag och blev hemskt glad för, och en liten pall som Bonnie genast gjorde till sin psykologsoffa. Ja, innan vi monterade på benen i alla fall. Brunch med kompisar på stan följdes av vår favoritsysselsättning på helgerna: att skrota runt i trädgården och fixa. Vi hängde till exempel upp en härlig liten sitthängmatta eller vad man ska kalla den i trädet. Och jag kände genast att här spenderar jag gärna en och en annan sommarkväll tillsammans med en bok (och inte allt för många myggor hoppas jag). Det är något väldigt rogivande med lövträd och ljudet från vinden som susar bland alla blad. Premiärprov-gungning på bild nedan. Synd bara att den ser ut som en sån där porrklubbssexgunga. Hoppas inte grannarna tror att det är en sån vi har i trådet. I övrigt har vi mest bara hängt och busat med våra härliga små kottar hela helgen. Asså. Jag måste fråga: har ni någon gång sett två barn vara så otroligt lika sin far fast ändå på två rätt olika vis? Kan en man liksom befrukta sig själv och göra barn eller? Var kommer jag in i bilden? Vad är det för veka skitgener jag har egentligen, som bara "visst, det är lugnt, vi kapitulerar, showen är er Per-gener" . Nåt kunde man väl fått kan jag tycka. En lilltå, vad som helst. Nåt! Mini Me ETT
