Igår lämnade vi alla tre barnen hos min fantastiska världsbästa syster - som tog dem plus sina två egna barn och en hundvalp under sina vingar under ett knappt dygn. Sen åkte vi tillbaka till Mariestad från Karlstad och träffade upp alla mina gamla bästa, bästa vänner - somliga som hunnit få barn sedan vi sist sågs - och så åt vi en bättre middag på en uteservering i hamnen, under en fantastisk sommarhimmel som först värmde och sen gick ner i färgprakt över sjön. Theresa, Kristin, Lovisa, Fredrik, Johan, Patrik, Anders - det här gänget plus några till har man delat så många fyllor, skratt, snack, dansgolv, konsertupplevelser, skandaler, leriga tältnätter, och framförallt ÅR med - att man utan att egentligen vara särskilt inblandade alls i varandras liv nu för tiden (somliga mer, andra mindre dock) ändå känner en så van hemtrevnad och värme när man ses - en sån som kanske bara kan byggas upp när man delat de där hudlösa sårbara tonåren - att en pirrande lycka sprider sig i hela kroppen. Och att vara barnfria en natt och framför allt en sovmorgon - det var inte fy skam det heller.