Peppad på! Jag fyller 40 i mars - och - konstigt nog kanske? - så känns det inte på ett enda sätt svårt att hantera utan bara härligt! Och eftersom jag är en person som älskar presenter och aldrig verkar bli för gammal för det, är ju frågan nu vad jag ska önska mig av mig själv (eller någon annan, men presenter till mig från mig är minst lika kul tycker jag!): den här vintage Cartier-klockan kanske? Allt som kan motiveras som framtida arvegods är ju på något sätt lite lättare att lägga pengar på på något vis? Min världens bästa svärmor hade lyckats hitta läppstiftet som är slutsålt exakt överallt från mitt favoritmärke för läppar - Armani - och deras matta gloss Lip Maestro i färgen 405 - i julklapp. Några dagar sedan försvann det i handväskan jag lyckades förlägga under vår semester i Mexiko. Miljoner gånger mer deppig över läppstiftet än själva väskan, plånboken och alla kort som är borta. Men funderar på om detta i liknande mattröda ton från en annan favorit Charlotte Tilbury, kanske kan ersätta? Älskar Charlotte Tilburys matte revolution-stift och är ivrig att prova den här färgen! Slutligen: När jag fyllde 35 - för snart ganska exakt fem år sedan alltså - köpte jag inte en klänning från Yves Saint Laurent i födelsedagspresent till mig själv. Av förklarliga skäl. Den var osannolikt dyr, men det coolaste jag sett. Provade den flera gånger och var nära, nära att ändå göra det största unnet i mitt liv. Men sansade mig. Och har drömt om den där klänningen sedan dess. Eftersom somliga - många! - i min närhet vet om mina känslor för den här klänningen kom det en dag in ett tips från mina kära vän och kollega Johanna som sprungit på den på auktionsverket - i min storlek - till en liten skärva av originalpriset. OM JAG SLOG TILL? Ja. Det kan man lugnt säga att jag gjorde. Och om inget går snett i den inte helt stabila postgången till USA borde den vara framme hos mig snart. Kommer slänga på mig den direkt och ha till de här skorna - på min 40-årsdag kanske?
