Okej. Fler svar på era frågor. Så här skriver Andrea: Jag vet inte om det är jag som är trög, men jag har aldrig riktigt hajat det där med att klä sig "passande för sin ålder". Jag tror snarare att konsten är att klä sig passande för den man är. Inte bry sig så mycket om vad man förväntas ha på sig, utan vad man själv tycker är snyggt och "jag". Visst, jag har också sett 50-åringar i för korta kjolar och med lite väl majig urringning, och det kanske inte är superclassy direkt, men jag tycker ändå att det är bättre, roligare och mer personligt än alla dem som klär sig fullkomligt fegt. Att man inte är intresserad av kläder kan jag förstå, men att man liksom medvetet vill skala bort allt vad personlighet är har jag svårare att acceptera. Så. Andrea. Gör så här. Tänk igenom vilka personer du tycker klär sig snyggt. Det kan vara kändisar, kompisar, karaktärer i filmer eller kanske ett visst modedecennium eller vad som helst egentligen som du uppfattar som inspirerande. Riv ut bilder, skriv upp ord, färger, material, dofter, vissa plagg, känslor, årstider - allt som identifierar dig och hur du skulle vilja vara klädd. Vad du tycker känns fint och mysigt. Vackert eller snyggt. Det skadar faktiskt inte att lägga någon halvtimme på det här, jag lovar. Jag tror att du hittar en röd tråd, ett mönster och en känsla att ha i bakhuvudet nästa gång du shoppar. Och jag lovar, du kommer varken bli för tantig, för ungdomlig eller för "osmåstadig". Du kommer bara bli du och det är alltid snyggt! Även om inte exakt alla tycker det.
