Jag och Per var gäster hos Mix Megapols morgonprogram Äntligen morgon som sände från LA förra veckan, det var på många sätt trevligt, men en liten detalj utspelade sig som jag inte kan sluta tänka på. Jag vet att allt som sägs i en radiostudio inte är manus eller alltid genomtänkt. Somligt bara hasplas ur liksom. Men i studion och i direktsändning pratade vi ett litet tag om vad jag pysslar med; att jag har en podd, en blogg och inte minst det nystartade skoföretaget jag äger och driver. Inte mer med det. Sen snackade vi om annat ett tag, en del om Per och hans jobb innan mitt liv blev lite av ämnet igen och någon av programledarna undrade (som sagt, jag vet att ingen menade något illa, men jag tar upp fenomenet) vad jag sysslade med på dagarna. Är du hemmafru nu alltså? Jag förstår på alla sätt dem som prioriterar bort jobb före familj, särskilt under småbarnsåren, och jag har själv som mål att inte jobba för mycket utan försöka hålla timmarna rimliga och balansera med familjeliv. Men kan man inte bli väldigt trött ibland på att saker man gör - jobb eller hobby - inte tas på allvar? Jag har så svårt att föreställa mig att en man som nyligen startat ett företag - som dessutom går som tåget och ser ut att kunna bli något riktigt riktigt bra på längre sikt - skulle få frågan om han var hemmaman? Fattar ni mitt ret? Behöver älta denna lilla fåniga detalj känner jag.
