[caption id="attachment_10383" align="aligncenter" width="613" caption="Rio serverades kungligt goda köttbullar med mos på Riche."] [/caption] En fin grej med att inte längre bo i stan, är att cityutflykter tillsammans med familjen liksom blir en... grej. Söndagarna är veckans bästa dag tycker jag. De är löftesrika och gränslösa och man är avslappnad, nedstressad och glad - upplagd för härliga äventyr alltså. Dagens äventyr blev tunnelbana till T-centralen. Vi hade till och med fixat matsäck inför resan (ja ja, kexchoklad och köpesmoothie, inte så avancerat) och kottarna tyckte att det var rent löjligt spännande alltihop. På NK hände två saker. 1) Vi bytte present-skjortan från Eton som jag gav Per i fredags (han hade visst gått upp en storlek sedan i höstas. Hoppsan hoppsan) 2) jag drabbades av väskfixering efter att ha gosat en liten stund med den där Angela-modellen från Alexander Wang. Typiskt. Vi avslutade den lilla utflykten med söndagsmiddag på Riche. Riche är, för er som inte vet, en bättre restaurang i centrala Stockholm. Stans bästa bar. Det går liksom inte att ha en misslyckad kväll här. Alltid trevligt. Alltid härligt. Hipsters, mediafolk och bankirer i en fin blandning. Dessutom. De gillar barn. Det är uttalat så. Med två illbattingar och två barnvagnar var vi så välkomna och det var inga konstigheter alls sa hovmästaren och menade det. Det är väl inte så jävla svårt? Tänk om fler restauranger kunde vara såna? Välkomnande. Problemlösande. Istället för rynka-på-näsan-snobbiga så fort man har en liten i släptåg. Heja Riche för det. Nu älskar jag stället ännu mer. En annan kul sak som hände på Riche: Den trevliga servitören berättade att han hade en två månader gammal dotter som hette Rio, bebisens mamma läser tydligen det här gamla bloggskrället och hade norpat namnet från våran lilla Rio. Himla kul tycker jag! [caption id="attachment_10385" align="aligncenter" width="612" caption="Riche håvade rutinerat fram kritor och papper till barnen."] [/caption]
