Det var väl det jag trodde. Sömn och lite avkoppling och jag känner mig as good as new. Har till och med lämnat radioskuggan i förortshuset mot Stureplanscafé som arbetsplats. En bra grej med att flytta är att man tvingas gå igenom saker. Och eftersom nya hemmet inte är direkt välutrustat med förrådsutrymmen har vi tvingats vara ganska tuffa mot våra ägodelar. Nu har vi spart bara det som verkligen betyder något. Hur dumt är det inte egentligen att man har en källare full med... skit? Grejer man inte ens vet att man har. Det blir liksom omvänd julafton att plocka upp alla de där kartongerna. Som att få en massa grejer man inte vill ha. Av sig själv. Denna sållning har gjorts också i mina lådor och påsar med accessoarer. Nu hänger det ett prydligt litet gäng fina halsband på en krok i garderoben, och jag har lovat mig själv att börja använda dem lite mer. Först ut är en fin bronsfärgad kedja med två snygga hängen i form av en ros och en pickadoll. Jag fick den för flera år sen av en kille som kallade sig Mattin. Oklart om han ens gör sina smycken längre. Det här halsbandet är hur sen helst hur fint som helst, så jag hoppas att han inte lagt ner sin lilla business.
