Nej, jag har inga planer på att sluta blogga - det var ju knasigt att jag råkade lura er på det viset i förra inlägget! Jag fortsätter så länge någon läser, och läser ingen är det stor risk att jag fortsätter ändå. Trivs med att fundera över dagarna här! På tal om det! Med en nyss avklarad flytt som krävt exakt all tid den senaste veckan, kan ni kanske föreställa er exakt hur många obesvarade mail som ligger i nacken och flåsar? Hur mycket jobb jag har att ta igen efter att ha varit nästan helt frånvarande så länge. Hur mycket planering som behöver göras - hur mycket jag skulle behöva sätta mig in i min nya roll som vd för Blankens (så laddad för det! Återkommer till den lilla händelsen i livet i annan post snart). Och så vidare. Om jag ligger efter? Något så fruktansvärt! Mot den bakgrunden verkar det ju oerhört korkat att sticka iväg och rida idag. Med resa tur och retur och ett par timmar i stallet och på hästen går halva dagen lätt åt. Men ändå inte. För när känslorna är lite fransiga och saker och ting runt stormar - är det precis sånt här, det som gör en lugn, centrerad, närvarande och lycklig - som ska vara den enda prioriteringen. Jobbet får vänta lite men blir bättre gjort när jag väl känner mig helare. När vi galopperar upp för berget, jag och Peppe på varsin sagohäst - då är jag så jag vet inte - mitt bästa jag? - att det bara inte inte går att vråla rakt ut i total eufori!
