Jag önskar att jag kunde vara sjuk i stället för dig. Så kunde min mamma säga ibland när man var liten och krasslig. Jag tänkte väl inte på det då direkt, funderade aldrig över varför hon sa så. Men nu. När ens minsta plutt hasar runt med fötterna släpandes under den för stora pyjamasen. Alldeles röd runt ögonen, med skällhosta, ny-ny-nyyyyyy gnäller hon. Vill bli upplyft och kletar ner mig med obegripliga mängder gegga. Gråter av minsta lilla och trycker sin kropp mot min. Är brännhet och så ynklig men så tapper. Och jag kommer på mig själv med att tänka på hur mycket jag önskar att det vore jag istället.
