Jag minns hur man brukade sitta med sina vänner i tonåren och de tidiga tjugoåren och fantisera om hur det skulle bli när vi var vuxna. Vuxna på riktigt. När vi skulle ha rejäla och ombonade hem. Med finvin och badkar och en stor garderob. Och sen kanske vi fick barn och då skulle vi ta våra bilar och åka och hälsa på varandra och barnen leka och bli nästan som syskon. Vi har varit i Göteborg ett par dagar och bott hemma hos bästis Kristin. Som vanligt hos Elsies päron (http://blogg.mama.nu/elsiesparon/) bjuds man på fantastisk mat och när det är frukost har den morgonpigga falangen av familjen Johansson varit uppe med tuppen och bakat bröd (ja men de bara ÄR såna, fast inte ett dugg präktiga, bara proffs på att fixa mys). Och när vi satt runt frukostbordet i morse, med fnittriga ungar högt och lågt, tänkte jag på att det är NU det händer. Det händer verkligen. Det där som vi gjorde framtidsvisioner om då. Man är liksom mitt i allt exakt just nu. Det gäller att inte missa en dag. Nu. Vidare på bilsemestern mot farfar Kenneth i Skåne.
