För mig som alltid varit så nära min syster, min mamma, andras mammor, min älskade väninnor, mina döttrar, min mormor - så känns det nästan overkligt - men underbart - att se de här bilderna: min pappa och min son. Som bekantar sig med varandra och är så fina tillsammans. Idag har vi: ✔️ Sovit länge (låter kanske lyxigt men beror mest på sena kvällar och extremt ryckig nattsömn från Remys sida just nu). ✔️ Badat i Vänern hemma hos min mamma. ✔️ Åkt till Lerdala. Är ni någon gång i västgötakrokarna KRÄVER jag att ni tar en tur över Billingens sluttningar. Det är som en Bullerbysk jävla dröm. Stannade till i Berg där nya ägare enligt min pappas utsago byggt ett "South Fork" över min farfars barndomshem. ✔️ Åkt vidare mot Axvall och hälsat på min gudmor Gun som bjöd på kaffe och sju sorters hembakade kakor. Sedan gick vi till kyrkan i Norra Ving och tittade till min farbror Gunnars grav. Jag växte upp i Axvall. Bodde där tills jag gick ut ettan. Tänkte på vilken trygg plats det var. Hur man alltid cyklade huller om buller på egna små ben i den lilla byn. Man visste exakt vilka som bodde i alla hus. Kollade till den gamla mexitegelvillan på Kulegatan där vi bodde då. Hela familjen. Mamma, pappa och två barn. Kyrkan i Norra Ving. Här döptes jag. Här gifte sig mina föräldrar. Här är min farbror begravd. Hade det inte varit för att min egna familj har mycket lite med den här platsen att göra skulle jag inte ha något emot att ligga här bland åkrar och västgötsk prakt och vila själv en vacker dag. ✔️ Tog bilen med barn systrar, pappa, syskonbarn och egna barn till genom Skara till Blomberg på Kinnekulle för att hälsa på min kusin Roger, hans son Jimmy (som är lika gammal som jag. Vi växte upp ihop) och två av Jimmys tre barn. Så otroligt vackert här med. Ett stenkast från platsen där en flicka mördades i början av juni. En kontrast som fick mitt hjärta att snabbt börja rusa när jag plötsligt inre kunde hitta Bonnie, Rio och Milou vid badplatsen där de skulle vara. Men sen kom de gående genom skogen och hade sett ett solljus som föll mot ett träd och det var det vackraste de varit med om. Är man inte fullblodsvästgöte som jag är har man kanske svårt att förstå tjusningen med det platta landskapet och alla åkrar som sakta vajar under solen. Men för mig är det så vackert att det nästan gör ont. Schlätta, som vi kallar det. ✔️ Åkte tillbaka till Mariestad. Träffade ett gammalt hångel från högstadiet på Coop. Så fint att se folk så där. 20 år senare. Med barn och i Foppa-tofflor (OBS, ej jag. Måste bara få förtydliga det) - lite rynkigare är vi. Och säkert mycket klokare. ✔️ Grillade hemma hos mamma. Det började regna och smattrade fint mot uterumstaket. Tjejerna tältar i trädgården med sina kusiner. Jag ligger i sängen bredvid Remy och njuter en stund av tystnad och lugn och ro. Allt är så vackert. Men skört. Känner mig känslig men lugn. Stark och svag. Öppen och sluten. Och imorgon fyller min mamma 65. Nyss var hon ju som jag?! Närmade sig 40. Hur kan tiderna gå så fort? Kan aldrig bli vän med den tanken.
