Jag kan inte fatta att det är midsommar. Eller bajssommar som Bonnie säger och skrattar sig tårögd. Igen! Det här året kom och gick som en vissling. En trevlig vissling i och för sig. Jag gillar midsommar. Nu för tiden. Förut hade jag alltid för höga förväntningar, men nu har jag slutat hoppas på bra väder och reklamfilmsystra vistelser på någon kobbe, och ser helt enkelt fram emot ett bra tillfälle att träffa sina vänner. Det är ju ändå det man vill liksom. Hänga medkompisarna och vara ledig. Det räcker. I år packar vi in oss och åker mot Mariestad där vi snart ska checka in i Casa Schedvin. Barnen får leka, och vi vuxna tittar på när barnen leker. Kanske med ett glas rosé i nypan. Sill och snaps hoppar jag. Tycker att det smakar helt sjukt äckligt ärligt talat. Är SILL verkligen det bästa mat-Sverige kunde komma upp med? Är det så bra att vi måste äta det varje jul, påsk och midsommar. Plus lite då och då där emellan. En annan sak som är mystisk med midsommar är att man så lätt glömmer vad man gjort varje år. Man firar, och sen faller det i glömska. Jag måste kolla i fotoalbumet för att minnas hur de senaste åren sett ut: 2008: Vi firade med vänner på Ingarö. Jag var gravid med Bonnie och således spiknykter. Till en början på ett sjuhelsikes humör. Men det var det nog ingen som märkte. Hoppas jag. Jo, Per förstås. Stackarn. Men sen blev allt bra, och några dagar senare skulle vi åka till Los Angeles för att sedan bila genom öknen till Las Vegas där vi skulle gifta oss. Värdparet på Ingarö skulle med på resan så midsommar blev en bra upptakt. 2009: Midsommar på västkusten, nej bästkusten, hos min kompis Johan i Hamburgsund. Det var en trevlig helg tillsammans med alla gamla kompisar från Mariestad. Vi spelade kubb, grillade och midsomrade oss i största allmänhet. Men det jag minns allra mest är nog resan dit. Halvvägs började Bonnie tröttna. Det var ungefär samtidigt som köerna mot västkusten började. Vi sniglade oss fram medan Bonnie illtjöt i sin barnstol. [caption id="attachment_6170" align="aligncenter" width="720" caption="Kristin skulle få Elsie bara ett par veckor senare och Lill, som är stora tjejen nu, var bara en liten minibebis. "] [/caption] 2010: Midsommar hemma i Farsta. Och solen sken. Nej GASSADE. Jag var gravid. Igen. Som vanligt. Och pustade och stånkade i hettan. Kompisarna som rest från Göteborg och Mariestad, stannade ett par dagar och vi gick på grönan och hade en för jäkla mysig helg helt enkelt. [caption id="attachment_6174" align="aligncenter" width="720" caption="Jag låg mest som en gravid val i hettan och latade mig. Pust!"] [/caption] [caption id="attachment_6172" align="aligncenter" width="720" caption="Lilla Elsie, min guddotter som inte ens var född året innan, hade hunnit bli nästan ett år."] [/caption] [caption id="attachment_6180" align="aligncenter" width="720" caption="Värsta charterfeelingen på terrassen."] [/caption] [caption id="attachment_6182" align="aligncenter" width="720" caption="Vad liten hon var, Bonnie."] [/caption] Hur firar ni midsommar i år?
