... den äldsta av dem tar ett djupt andetag och på ett sätt som fick det att låta som att detta var något hon övervägt länge, plötsligt lanserar sitt livsmål. Varje morgon åker vi längs med Hollywood boulevard - med alla sina kändisstjärnor på trottoaren, Dolby theater där Oscars-galan går av stapeln varje år och turister i flockar som står och glor på dessa ikoniska LA-monument - på väg till skolan. "Jag ska ha en sådan där stjärna där det står Bonnie när jag blir stor" - meddelade då familjens lilla uppmärksamhetsjunkie och pekade mot Julia Roberts eller vems det nu kan ha varit, och jag fick genast en lätt darrande känsla i kroppen och började fundera över den där läskiga branschen med utseendehets och giriga agenter och tänkte att jag måste nog börja styra henne försiktigt mot ett farmarliv eller något lite mer jordnära. Framme på skolan tog Rio mig åt sidan innan vi gick in i hennes klassrum och förklarade att "nu får du inte prata svenska med mig mamma, okej?" - stackarn som får skämmas över sina konstiga morsa som knagglar omkring på halvsjavig engelska varvat med ett obegripligt språk som ingen annan fattar, och innan vi sa hejdå och jag bad om en puss himlade hon med ögonen och gav mig en supersnabb på kinden. Och där satt jag med pussmunnen opussad i vädret och undrade när man lilla bebis blev så himla cool av sig? Tur att det är en ny på väg. En liten pojke som ska ha napp och blöjor tills han är 12.
