Jag har väl sedan jag började sminka mig (vilket var sent, jag var nämligen punkare i tonåren och livrädd att visa minsta tecken som tydde på fåfänga) gjort det på ungefär samma sätt. Foundation på vintern och sedan rouge och mascara. Jag ser inte ens särskilt annorlunda ut när jag ska ut och verkligen piffat till mig. Brukar lägga mina ansträngningar på frisyren istället. Och så här har det i stort sett varit år ut och år in. Förutom ett par oförlåtliga avstickare i mina experimenterande twenties då jag då och då kunde blafffa på med ögonskugga i någon… ska vi kalla det ”kreativ” kulör. Men så de senaste dagarna har jag fått för mig något för mig fullkomligt nytt: Ja, det är inga konstigheter egentligen utan handlar om helt vanlig kajal. Lite sotigt runt ögon och plötsligt känner jag mig alldeles vrålläcker och ny. Är det så här snygga ni som brukar sminka er lite mer alltid går omkring och känner er? Ska jag fortsätta med det här nu? Plötsligt lägga till ett moment i mina rekordsnabba sminkvanor? Varför kommer den här… insikten till mig just nu? Har det med någon slags begynnande livskris att göra, och vad händer i såna fall här näst? Jag fyller 31 och tycker helt plötsligt att turkos ögonskugga väl ändå är för jäkla läckert? Hur som helst. Det är dags för mig och Bonnie att säga hejdå till Mira, Milou och deras föräldrar. Nu hoppar vi på tåget mot Göteborg, se upp!