Jag är fruktansvärt lättrörd. Det här eskalerade i ett våldsamt tempo i samma sekund jag blev gravid och har bara blivit värre och värre sedan dess. Jag får rördtrysningar och blötblick dagligen. Det kan vara otroligt banala saker som utlöser ett litet anfall; en mamma som tappert kämpar med en stor vagn, tre kassar och två lika tappra barn på bussen, en gammal tant som går jättejättelångsamt och alldeles ensam, ett kass innebandylag som plötsligt skördar framgång och blir uppmärksammat i kvällstidningarnas sportsidor. Och så finns det ju den där klassikern också. Den där som alltid får mig att darra på läppen, oavsett. Ja, jag snackar så klart om små, små djur. Baby-djur. Den här bilden i dagens Aftonbladet fick mina tårkanaler att fullkomligt löpa amok. Men hallå har ni SETT något fulare? Man vill bara ta hem den där lilla korven, ge den välling, en nytvättad pyjamas sätta den i famnen och klia mellan öronen tills den börjar spinna, bröla eller vad nu små miniflodhästar gör.
