Jag har gått och hungrat efter en perfekt leopardmönstrad päls i över ett år. Den ska vara damig i modellen. Som en kappa. Fast inte figursydd utan fluffig och vid. Kragen får inte vara för stor, ärmarna inte så där jobbigt trekvartslånga så att man fryser armarna av sig. Själva leopardmönstret måste vara helt rätt. Fläckarna får inte vara för glest sittande. Inte för onaturliga. Och sist men inte minst - själva pälsen - fuskpälsen - får inte se för cheap ut. Jag har provat varenda jäkla leopardpälsskrälle som går att få tag i, men inte ens övervägt en enda. Alltid är det nåt som ställer till det. Men så igår när jag var på stan och julklappsshoppade hängde den plötsligt framför mig. Den perfekta leopardpälsen. Signerad Joseph - det finns en kortare variant, och så en lite längre. Den sistnämnda var just så där damigt perfekt som jag vill ha den. Klämde in jackpot vad gäller alla mina andra krav gjorde den också. Att underverket var larmat avslöjade dock rätt snabbt att det var en dyr jäkla rackare vi hade att göra med. Så jag sneglade med bankande hjärta och falnande hopp på prislappen på den korta jackan. 11 000 spänn. Hoppla. Vågade inte ens kolla priset på den längre varianten. Nu står mitt enda hopp till att de rear ut den med sisådär åtti, nitti procent där nån gång efter jul. Troligt. Snygga Leighton Meester i min jacka på brittiska Glamours december-omslag.
