Förutom att vi hade barnvakt i fredags och träffade kompisar och bowlade och sen käkade middag - har jag spenderat större delen av helgen gosandes med barnen. Sitter på flygplatsen nu och ska strax åka mot Portugal för att besöka våra fabriker där, det blir en snabb resa, bara några dagar egentligen. Och nödvändigt var det också. Att åka menar jag. Ändå är det alltid lika svinjobbigt att resa iväg. Vissa gånger är det lättare. Andra gånger är det enda som hindrar mig från att ställa in resan, att andra förbjuder mig. Bowling i fredags. Bowlinghallen Higland park bowl är ett otroligt ställe. Har funnits där sedan 30-talet, var nedlagd och bortglömd under ett par decennier tills den öppnade igen på senare tid. I lördags var vi i Pasadena. Älskar Pasadena. En så vansinnigt fin och charmig liten stad mitt i det lapptäcke av många små och lite större städer som Los Angeles är. Och just det! Klippte mig ju i fredags också: kapade av håret som kändes slitet och färgade tillbaka till en mörk nyans som ligger nära min naturliga hårfärg. Avskyr - alltså AVSKYR - nyklippt hår. När längderna är helt förvirrade och inte vet hur de ska ligga och allt bara känns konstigt och ovant. Men efter några dagar brukar jag börja njuta av det spännande i att känna sig ny och förändrad. Söndag: vi var på bio och såg Coco. Remys tredje biobesök, första gången han fixade att sitta still och kolla hela filmen. Är det nu de där miniminsta småbarnsåren officially är över för min del? Längtar redan tillbaka. Älskade ungar. Vilken lyckligt lottad människa jag är som får ha dem i mitt liv.
