Det här vackra trädet som blommar så fint här nu, doftar som en nyfödd bebis. Och då menar jag inte den där pudriga doften från ett månadsgammalt huvud, utan lukten i en förlossningssal där en människa bara sekunder tidigare mött livet. I ett hav av blod och kött och den där metalliska lukten. Att hela luften i mitt kvarter luktar så här gör mig förvirrad och jag känner på samma gång: Fyra barn kanske skulle funka ändå? (Men nej, det skulle det inte) och ett aj aj aj-trauma ger en fysisk påminnelse i underlivet. Vad mer? Bonnie var med en kompis någonstans utanför stan i helgen och plockade avokados. Så nu har vi en säck perfekta och jag har inte fantasi nog att komma på vad vi kan laga av dem alla, men är samtidigt livrädd att låta en endaste gå till spillo. Sån lyx ju! Smoothie på avokado,grönkål, äppeljuice, kokosvatten, citron (från trädgården!) och chiafrön är en perfekt mellis! Läser den här texten och känner en sådan hopp till Silocon Valley.
