Kanske det bästa med att jobba som jag gör (ni vet, att åka runt och duttarbeta både här och där, och ha fötterna i lite olika branscher) är att man får träffa så himla mycket kul folk hela tiden. Igår en nattklubb full av partysugna bloggläsare, idag radiostund (förvisso kortkort, men ändå) med Nanne Grönvall och Christer Lindarw. Medan vi väntade utanför radiostudion pratade jag och Christer småkakor. SR bjöd nämligen på småkakor och Christer försåg sig med både kaffe och dopp. Han älskar småkakor och ser till att hans mammas vänninor bakar åt honom så att han alltid har hemma i skafferiet. Jag tänkte på hur ytterst sympatiskt det är med människor som har småkakor hemma (jag känner i och för sig bara en som har det och det är ju förstås Kristin). Tänk när man fikade hemma hos mormor som liten, och hon bullade fram fat efter fat med hembakta små sötsaker. Vore det inte kanske det trevligaste man kan föreställa sig att bjuda sina gäster på? För nu, när man bor i hus, händer det ju faktiskt att man får spontanbesök då och då. Någon granne som kikar in eller någon annan som stannar och säger hej på sin förbiresa. "Kaffe och dopp, någon?" och så bara bullerirulleri-häpp! - åker kakfatet fram. Jag inte lova att det kommer bli av, men just nu känner jag att jag skiter i hur mycket solen skiner i helgen - jag ska vara hemma bland bunkar och kavlar!