Det började nog när vi gick hem från dagmamman förut och det plötsligt snöade. Som Bonnie har väntat! Och nu gick hon och tittade mot skyn och suckade lyckligt över hur vackert allt var. Sedan ville hon prompt att vi skulle ta reda på var snöflingorna lever. Ja, men är lite lillgammal på något vis och använde det ordvalet. "Ja men var lever snöflingorna då mamma?" Det var livsviktigt att ta reda på och att lösa gåtan var förstås inte gjort i en handvändning, men det är en annan historia. När vi sen kom hem hjälptes vi åt att lägga ut en ny kelim-matta som jag vann på en Lauritz-auktion igår, och då blev det så toppmysigt allting här hemma att jag inte kunde hålla tillbaka längre. Jag är en rätt nybliven julfirare. I min familj har det liksom aldrig firats med några traditioner så där, utan det har mest... blivit något. Jag har flängt mellan mammor, pappor och syskon och aldrig riktigt känt mig hemma någonstans. Men nu. Nu när jag har egen familj, då jäklar tar jag igen det där med besked. Jag börjar längta efter julen redan i januari, och när det nu bara är att par veckor kvar håller jag på att brisera. Men. Ovan som jag är, är jag lite rädd att liksom skjuta ut mig för tidigt. Jula loss för mycket så att jag hunnit tröttna lagom till julafton. Så jag lägger liksom i bromsen. Väntar med pyntet och julmusiken. Eller, väntade, rättare sagt. För efter ovan beskrivna upptakt med mysmatta + snöflingor + tindrande unge gick det inte längre. Jag tände juldoftljuset från Zara home som jag köpte i Dubai. Fyrade på en massa fler ljus. Och julig rökelse. Och körde igång jullåts-listornas jullåt-lista. Den ni och jag tillsammans har satt ihop de senaste två jularna. Jag gick helt enkelt all in. Här kommer den igen - och förslag på fler låtar att utveckla den med (måste ju finnas på Spotify då) är som vanligt välkommet! För övrigt kan jag ju passa på att fråga er mer erfarna julare: hur ser en lagom upptrappning ut? Händer det att man tröttnar innan julafton om man släpper loss sig själv i julfeelingen för tidigt, eller är det helt enkelt en omöjlighet?