Dagens andra gästbloggare heter Andrea Irving. Läs hennes blogg här! Andrea: Gud vad jag har varit irriterad. Vad vi har bråkat. Och tjafsat. Diskuterat, som vår generations föräldrar skulle ha uttryckt det. Jag är helt enkelt avundsjuk tror jag. Min sambo löptränar. Nej, jag vill inte springa. Absolut inte. Tro mig. Men han satsar ganska hårt. Det handlar om långpass, maror världen över och typ hundra timmar ute på Jogg.se. Där emellan läsning av Runners World, rehabövningar och lite andra små lopp här och där. Och det tar ju tid. Ganska mycket tid. Ärligt – det är fler män, killar, pappor och gubbar som verkligen går in för en grej. Vare sig det handlar om Märklintåg, att bli en datanörd eller att plötsligt baka surdegsbröd. Ja, kanske hästtjejer undantagna då. Anyway. Vi har en dotter. Och en av alla häftiga grejer med att bli förälder är ju att man har chans att försöka bryta beteenden på riktigt (här garvar ni som har typ tonårsbarn rått antar jag).För jag vill att hon ska våga vilja snöa in totalt på det hon tycker är lattjo. Det hon tycker är bäst i världen. [caption id="attachment_6440" align="aligncenter" width="585" caption="En framtida nörd?"] [/caption] Nu ska jag bli den där nörden som jag är så avis på. Jag ska inspireras av löparen här hemma och bli en förebild att identifiera sig med. För jag vill att min dotter som vuxen ska vilja, våga snöa in totalt på det hon tycker är mest lattjo. Precis som idag. [caption id="attachment_6442" align="aligncenter" width="526" caption=" ”Intressant! Jag måste åka på sandalmässan i Frankfurt. Genast!”"] [/caption] Så att hon känner att hon kan grotta ner sig och ändå vara bra, älskvärd och en cool tjej. Vad jag ska superduperfokusera på? Äh, bara lite gymträning med tillhörande blogg. Lite specialmat och optimala träningskläder. Inget annat.
