Här i Stockholm är vädret idag är så jävulskt som ett väder nånsin kan bli. Att kliva utanför dörren är att svepa om sig en engradig, grå, fuktig och totalt ocharmig filt. Men att sen komma hem igen, stiga in och mötas av en liten en som ivrigt studsar upp och ner, hojtar ho-ho-ho och sträcker upp armarna för att bli lyft och få pussas och kramas - gör att man tinar snabbare än en isbit på glödande kol. Utsikten från vår lägenhet bjuder på en praktfull vy över... Skatteskrapan. En bra dag, med hjälp av lite god vilja och i rätt solnedgångsljus kan den här nästan-skyskrapan ge mig lite härlig i New York-feeling. Andra dagar, som idag, känns den bara vitrysk förortsmisär. Jag har ett passionerat (men inte på det där viset som hon som vill ligga med Berlinmuren) hatkärleksförhållande med det här tornet.
