Vi är inte mindre än tretton personer i huset just nu. Gäster har anlänt, och sedan ännu fler gäster. Min storasyster med familj. Som i och för sig passade på att börja kräkas våldsamt efter bara något dygn på plats så de har fått ligga nedbäddade sedan dess. Himla härligt tycker jag. Inte att de kräks. Förstås. Men att ha alla här. Jag trivs så fantastiskt bra när man är många tillsammans. Det är som att jag slappnar av på ett annat sätt och glömmer av att irritera på mig på tvätten som inte tvättas "så då får jag väl göra det själv då. Som vanligt". Plus att barnen kutar runt och leker (bråkar i och för sig också en hel del, men det är det ju synd att fokusera på så här på kvällskvisten när man ser tillbaka på den trevliga dagen som ligger bakom oss). Det har varit någon slags rekordvärmebölja i Los Angeles de senaste dagarna. Närmre 40 grader. AC:n tuggar på för fullt och vi är glada att vi har pool, men förutom att ligga i den och plaska vågar man sig knappt utomhus. Men idag tog vi bilen till Manhattan beach inte långt från stan och checkade in på den betydligt svalare stranden. Det var en otroligt fin liten ort med fantastiska och gulliga hus och i vanlig ordning när jag är på en ny och förtrollande plats börjar jag fantisera över exakt vad som skulle krävas för att kunna bosätta sig där. Eftersom jag hade fullt upp med att köra blev det inte en endaste bild tagen på den fina staden. Men strandbilder, det har jag många! På det stora hela får man väl säga att det är väldigt mycket semester här just nu. Vilket är skönt på många sätt. Inte minst för att det är en bra ursäkt att inte behöva tänka ut någon skitsmart plan för vad man ska göra med sitt liv. Egentligen. Rent yrkesmässigt menar jag då. Men min erfarenhet är att saker brukar klarna rätt bra bara man lägger det på hyllan och låter det undermedvetna marinera alltihop medan man passar på att semestra och umgås med dem man gillar mest under tiden.