Fördelen med oväder är att det hjälper en fladdrig mamma att landa i det där behagliga här och nu- tillståndet. Något som jag tyvärr annars har rätt svårt att göra. Det blir så lätt att man har huvudet i nästa projekt. Matlagning. Inköpslista. Någon jobbgrej. Men en sån här dag är liksom ingen idé att göra några planer. Inte ens käcka skisser över ut-i-friska-luften-aktiviteter (visst hör man sin mammas röst i huvudet hela tiden. "Du måste få lite frisk luft". Även om man själv hatade det som liten för man samma sak vidare nu, och mina barn kommer med största sannolikhet också hata det, och sen ändå föra det vidare till sina barn. Och så vidare) eftersom det snöstormar. Vi släpar fram alla leksaker och håller oss inne istället. Och när barnen mirakulöst somnade båda två samtidigt mitt på dagen var det bara att ligga kvar där mellan dem och andas in deras dofter. Innan jag visste ordet av hade jag själv slumrat bort en timme. Utan att känna mig ett dugg stressad över att man kunde använt den där stunden till att ha jobbat. Eller plocka ur diskmaskinen. Nätet funkar ändå inte denna ovädersdag. Och diskmaskinen. Den klagade faktiskt inte av att stå där oplockad ett tag till.
