Gud vad bra det var det här med frågestund! Nu får jag massor idéer och uppslag kring vad ni gillar att läsa om. Jag ska portionera ut svaren, det blir roligare läsning för er på det viset tror jag. De tre första kommentarerna handlade om hemmet, mitt och vårt hus. Visst kan jag försöka plocka in mer bilder hemifrån! Till att börja med kan jag berätta om ett par detaljer här i huset som jag själv är väldigt förtjust i. De flesta väggarna var vitmålade när vi flyttade in, och på sina ställen är det väldigt högt i tak, nära fem meter - så det blev många stora ljusa ytor. För många. Frågan var ju bara hur sjutton vi skulle få in färg och göra rummen personliga. Tapeter passar liksom inte överallt, och vi gillar det ljusa intrycket men vi behövde ändå liv. Konst av något slag. Nu är varken jag eller Per några konstkännare. Alls. Jag kan liksom inte titta på någon annans målning och känna så där som de som förstår sig på gör. Däremot finns det ju förstås sånt jag tycker är vackert. Men med husinköp bakom sig fanns liksom inte riktigt ekonomin att börja investera i vacker konst. Jag satt och beklagade detta dilemma för min styvmamma Eva-Lena som sa "men gör egen konst då". Konst behöver ju inte vara "konst", utan är helt enkelt något personligt som man själv tycker är vackert och som speglar den egna smaken. Vad rätt hon hade! Sedan tidigare har vi samlat på gamla familjebilder i svartvitt, inte såna där tråkiga uppställda, utan snygga bilder från fester och resor. Det började med att vi hittade ett helt otroligt coolt foto på Pers mormor och morfar, taget på en maskerad någon gång på 50-talet. Vi lämnade in den plus några till som vi gillade i en fotoaffär. Där gjordes bilderna digitala och så förstorade vi dem i måtten 70 x 100 cm innan de limmades fast på kapa. Nu har vi vårt egna familjealbum på väggen och det är faktiskt väldigt spännande att sitta och klura över just det där ögonblicket i historien när någon knäppte dessa foton. Vilka är alla de här människorna? Hur blev deras liv? På övervåningen i tv-rummet behövde vi något som höll ihop intrycken. Soffa, fåtölj, lampa och ett gammalt skåp - alltihop kändes fint var för sig, men helheten blev ändå tom i detta stora, ljusa rum. Så jag köpte små färgburksprover i de nyanser som redan fanns representerade i rummet (plus några till), och målade en "streckkod" på väggen. Det ser kanske larvigt och enkelt ut, men det gjorde faktiskt väldigt mycket för helhetsintrycket och harmonin i rummet. Min favorittavla sitter vid min sida av sängen. Precis i början när jag och Per träffats så gjorde han under någon av dejterna en romantisk hänga gubbe-omgång som jag fick klura ut. Det var väl inget konstigt eller särskilt genomtänkt med det, men när vi flyttade in i huset hittade jag den där lappen i en handväska. Jag blev helt nostalgisk och varm och hade den på nattygsbordet länge. Sen kom jag på att jag ju kunde fota av den lite snyggt och få den uppspänd på en kanvasduk, så skulle jag se den ännu bättre varje dag. Och nu sitter den där! Well, det här kanske inte sa så där värst mycket om hur det ser ut hemma hos oss, men jag ska som sagt lägga era önskemål på minnet och se till att det blir mer hemmabilder!
