Nu har vi varit hemma i Sverige i nästan två månader. Åh vad vi haft det bra. Och åh vad hemma är hemma ändå. Och vad fint det är att träffa alla man tycker så mycket om. Igår landade vi i vårt andra hem. Och känslan av att få ställa ner väskorna i sitt eget hus, bland sina egna möbler och gå och lägga sig i sina egna lakan i sin egen säng efter de här många veckorna i resväskor och hemma hos andra är fan obeskrivlig. Helt chockad själv över avslappningen som i samma ögonblick vi klev över tröskeln liksom bara sköljde över mig. Att den här sköna känslan råkar vara i LA just nu har nog inte så mycket med staden som med bara det att det är här vi bor och har våra rutiner att göra. Det kanske kan vara var som helst i världen, vad vet jag. Men det där att ha sitt eget lilla näste nånstans där man där landa ordentligt är nog viktigare än jag ibland trott.
