Jag har tänkt så mycket i helgen på att aldrig någonsin har väl vårt svenska ord Lagom passat bättre? Vi tycker ju alltid vi är lite pinsamma vi svenskar, som håller på med vårt "lagom" och trivs så fint i den lite jolmiga mittfållan. Men nu är verkar ju just den platsen vara den allra klokaste. Jag ska INTE uttrycka en endaste åsikt om vad man bör och inte bör göra just nu, det finns både politiker och experter som sköter den kommunikationen med excellens (och en väldig massa andra som gapar betydligt högre än de borde, och förstör så mycket mer än de tillför) - men sammanfattningsvis efter Löfvéns tal - vi håller oss till lagom. Tar ansvar för oss själva i våra val, men tar också ansvar för vårt samhälle och dess ekonomi så att det kan fortsätta fungera. Vi är drastiska. Men kanske lagom drastiska? Och alla får ta ansvar och för sig själv och andra; så den andra fina gamla svenska käpphästen solidaritet får också plockas fram! Vi jobbade lite efter samma strategi i helgen. Höll oss hemma, men såg till att hålla livsandarna vid gott mod, stöttade restauranger och varandra. I fredags lämnade jag in Mona hos frisören, och det var väl i stort sett det enda äventyret utanför huset som hände. På kvällen hade vi sedan länge planerat middag på stan med kompisar, det styrdes om till middag från stan, hemma. Trerätters köptes med hem från en restaurang - och sedan satt vi här runt bordet och hade det väldigt härligt och normalt - mitt i det onormala. Till och med klackarna åkte på! Lördag och "Rensa I källaren" stod på schemat efter att Per skickat ut ett kalenderdatum med denna händelse för ett tag sedan. Så så fick det bli! Vi har fortfarande inte packat upp alla kartonger från flytten, det har liksom inte varit nödvändigt i rådande renoveringskaos. Nu ska allt som står där delas upp i sparas eller skänkas vidare. Och en del som får slängas. Det här är kanske inte min favoritaktivitet precis - är mer typen som hänger på Blocket och letar efter nya saker till huset - som stolen ovan till exempel! Den var jag sugen på, men köpte inte, utan lallade istället duktigt ner i källaren och sorterade. Belöningen blev att åka till tippen! Eller återvinningscentralen eller vad det nu heter nu för tiden. Gud vad tillfredsställande det är att fylla bilen med skräp, gammal julgran och annat jox, och lägga var sak på sin plats där. Kvällen blev lugn hemma. Så skönt att gömma telefonen långt bort i huset och somna till en halvkass film i soffan. Söndag och på mina stories pratade vi om vad man kan göra för samhället i det här läget, bortom Facebook-grupper och att hjälpa sina äldre grannar. Här kom två bra tips från följare: att anmäla sig till Röda Korset, stötta biståndsbutiker där många äldre arbetar och nu inte kan dyka upp, att anmäla sig hos Äldrekontakt Eller att anmäla sig på Frivilligutbildning - vilket jag gjort, inte för att man kanske hinner skapa en roll för just mig just den här krisen, men en ganska nyttig tankeställare är ju detta förstås och nästa gång landet möter en kris av den här digniteten vill jag vara bättre förberedd så att jag kan stötta samhället met handgripligen. På eftermiddagen kom min syster och barnen små kusiner hit. Vi fikade i lekparken och pratade om livet och nuet och det var så fint att känna samhörigheten och så mycket kärlek och närhet. Och nu är det kväll och man får som vanligt nu för tiden tänka att det blir en ny vecka och att livet tuffar på och att allt brukar ordna sig i slutändan.
