Min kompis Frida har nyligen utbildat sig i i Equus horsemanship och coachning. Det betyder att hon med hjälp av hästar tränar sina klienter att ta sig an problem i sig själva och i relation till andra. Det låter ju flummigt men är egentligen rätt logiskt. Hur vi är och beter oss mot djur speglar någonting djupt inom oss själva. Härom dagen fick jag följa med Frida och coachas av henne på ett stall i helt otrolig Vilda Västern-miljö en kvart från mig. Hästarna var rescue-djur som räddats från liv i misären, den jag jobbade med hade släpats i benen bakom en transport och fått halva tungan avskuren. Bara att en sådan häst vågar lite på människor någonsin igen är ju så vackert att man kan gråta. Kortfattat gällde det att få hästen att göra man ville genom att huvudsakligen använda sin energi och utifrån det arbetet prata om situationer i livet som jag behöver jobba på. Det var förstås supersvårt men fantastiskt uppslukande och fint att få dela den här väldigt närvarande stunden med det här otroliga djuret. Vackert liksom!
