Kanske är det för att mina veckodagar inte precis är superrafflande (sitta hemma och jobba i pyjamas, kan ni se det framför er?) som helgerna brukar vara ganska händelserika? Fredagkväll är alltid och undantagslöst film och popcorn: den här veckan kollade vi på En prins i New York. (en inte helt super-PK film 2017 märkte jag). På lördagsförmiddagen gav vi oss ut på hike i Runyon Canyon, jag, mamma, Rio, Bonnie och kompisen Sophia. Det var varmt och rätt så tungt och Rio, den minsta av ungarna gnällde inte ett pip utan knallade upp och ner för den där kullen utan att verka det minsta berörd av ansträngningen. När det blev eftermiddag var det dags att göra något som kändes både pirrigt och stort. Mamma och Thomas hade lovat att ta alla tre barnen en natt, och så tog jag och Per bilen till Malibu och checkade in på hotell. Vid havet. Det där händer inte speciellt ofta och har nog aldrig hänt här i USA förut. Att vi båda är borta en natt från kidsen. Inte för att vi inte vill, utan för att det inte är helt lätt att hitta en barnvakt som det känns tryggt att lämna alla tre med ett helt dygn. Men mamma fixar biffen förstås! Vi kom fram precis lagom till solnedgången och checkade in på ett rum med den här utsikten. Det är förunderligt hur otroligt det känns att få prata långa härliga meningar. Att göra lite som man vill med mat och sömn och något vinglas till solnedgången. Att känna pirret i magen med personen man varit gift med i snart tio år. Att planera för framtiden och skapa nya gemensamma mål. Är så glad att vi har allt det där i oss, även om mycket för det mesta är vardag med logistik och planering överst på agendan. När man knappt hinner prata om annat än barnen. Och så dyker en sådan här kväll upp och landar så fint i hjärtat. Middag på Nobu. Inte kattskits-sushi precis. Sen drinkar på Little Beach house innan vi gick hemåt för att kolla på This is us. Tre minuter of det kanske innan vi somnade. Med skjutdörrarna öppna mot havet och vågorna som godnattsång i öronen. Och sedan vaknade vi så här. Med ljuset och ljudet från havet. Och beställde upp frukost som vi åt på balkongen. Sen kom en mås och slukade resterna. Vi checkade ut vid lunch. Med en så oerhört fin och bra känsla i kroppen, efter denna kärleksinvestering som det här dygnet var. Hem till ungarna och pepparkakshusbygge hos grannen! Nu ska jag snart lägga mig. Tänka på den där natten i det där rummet. Ljudet, ljusen och dofterna och se till att spara minnet riktigt ordentligt och plocka fram det som ett lyckligt minne när jag behöver.
