Idag var Peter Settman gäst i studion. Han är inte bara fantastisk programledare utan också vansinnigt framgångsrik företagare och tv-producent. Dessutom är han rolig. Allt detta sammantaget gör att han är en av mina idoler. Jag är sjukt imponerad av Peter Settman. Jag vet inte hur ni funkar när ni träffar någon ni ser upp till, men själv börjar jag seriebabbla. Inte nog med att jag nervös-pladder-pladdrar på ett urtöntigt vis, jag brukar också sätta igång med något för mig i vanliga fall helt out of character: att dra vitsar. Asså inte roliga skämt. Det hade varit en annan sak. Utan vitsar. Ni vet. Pappa-vitsar. Och så hör jag mig själv liksom bara... pågå medan jag tänker att snälla, rara nån - stoppa mig. Få mig att sluta! Jag antar att jag helt enkelt blir för uppspelt för mitt eget bästa i mina ivriga försök att bli godkänd, gillad, av den där personen jag imponeras av. Konstigt va. På vissa områden blir man aldrig äldre än tolv.
