I morse när jag och Bonnie väcktes av solens strålar hojtade vi på ungefär samma sätt "pappa!" båda två innan vi sprang nerför trappan och ut i trädgården där bådas våra respektive pappor redan var igång med att lägga gräsmatta. Efter att Per och Bonnie stuckit till dagis och jobb fortsatte jag och pappa i den ljuvliga värmen och bar gräsmatterullar kors och tvärs tills vi var smutsiga, trötta och - klara. Så nu vilar en mjuk grön pläd runt hela vårt hus och jag måste säga att det känns oerhört bra att ha varit med och fixat allt detta själv. Värken i armarna känns behaglig när jag så här i den fortfarande varma seneftermiddagen slagit mig ner för att kolla mailen. När jag hämtat Bonnie på dagis promenerade vi ner till stranden bara ett stenkast från där vi bor nu.Den mjuka bottnen och det inte jättevarma vattnet fick Bonnie att skrika av skratt. Så till slut fick hon gå där i bara blöjan och sprätta, och sen bllev den blöt också och då var det dags att gå hem. Vilken härlig dag jag haft. En dag att minnas skulle jag vilja påstå. Och jag är så vansinnigt förälskad i vårt nya hem och den här alldeles ljuvliga platsen.