Hörni. Det blir inte mer än ett par rader från mitt håll idag. För det första. Bonnie-apa är sjuk. Febrig och pytteliten. Vi har hängt hemma hela dagen, hon, jag och Rio. Trots några år på Expressen med extremt högt tempo och fruktansvärt långa och många arbetstimmar per vecka har jag nog sällan haft så högt stresspåslag som i förmiddags. Vår frånluftsvärmepump (jag vet, konstigt och onödigt villa-ord) har krånglat sedan vi flyttade in, och nu äntligen ringde företaget och meddelade att de kunde komma och hjälpa oss. Om fem minuter? Går det bra? Visst. Rio var hungrig och gallskrek. Bonnie var febrig och orolig och började dessutom plötsligt andas skitkonstigt. Samtidigt stod frånluftsvärmepump-farbröderna och seriebabblade (utan att vad det verkade ens märka att mina barn höll på att kollapsa. Kändes det som just då i alla fall) om den där manicken och jag kände att om jag inte lyssnar nu får vi vänta ett halvår till innan vi får hjälp. Jag sprang som en panikslagen höna mellan gråtande och rädda barn och viktiga gubbar. Puh! Men nu är Per hemma. Och idag är det hans födelsedag. Så det ska vi också fira. Mellan Alvedon-i-lurnings-pass och snorsnytningar.
