Hörni! Ni vet hur det är med mig och födelsedagar va? Älskar skiten. Och har som regel att på födelsedagen får man bara tänka helt otroliga tankar om sig själv. Fullt pådrag med hybris och unn! 39 blev jag idag. Känns fine. Lite knepigt att det alltså ska bli 40 en fyller nästa år. Men men. Hellre det än att inte fylla alls liksom? Remy är just nu mycket intresserad av födelsedagar och gallskrek först i 10 minuter över orättvisan i att det var min födelsedag och inte hans. Sen öppnade han alla mina paket och vips låg en massa saker helt blottade över sängen. Jag har tänkt så mycket på idag över min oändliga tacksamhet och tur. Tänk att jag får ha de här tre? Och en man jag älskar? Och en hund som har lite stinky andedräkt men som är underbar. Att jag får jobba med det jag gör. Bo som jag gör. Det är fint. Jag är lycklig. Och tacksam. Oerhört tacksam. Eftersom födelsedagar är dagar man ska göra mer av det min vill och mindre av det man borde eller måste, pep jag till lokala piercarkvinnan och gjorde två hål i öronen. Har samma hål och samma örhängen på andra sidan sedan innan! Sedan stack jag på shoppingtur. Var i min favoritbutik American Rag och köpte en jumpsuit, och sen i min andra favorit; second hand-butiken Wasteland i Studio city. Hittade en otrolig Proenza Schouler T-shirt för en spottstyver och ett par lackbrallor som slog alla rekord i snyggt. Hem för att hämta barnen: Bonnie provade sina silverbrallor som hon ska ha när hon spelar med sitt band Earthquake (hon är trummis!) på söndag. Sedan gjorde hon färdigt (och jag hjälpte till med vad jag nu fick hjälpa till med) sin stora presentation av Frida Kahlo som hon har imorgon. En del av arbetet var att skapa någonting kreativt på temat kring den person de valt att göra sitt arbete på. Bonnie gjorde ett självporträtt inspirerat av Frida Kahlos Thorn necklace-målning. Så fint tycker lella mamma-hjärtat. Middag blev cajun-räkor på ett favorithak i Sherman Oaks. Lugnt och skönt som vanligt att umgås med Remy Blankens!
