Det låter kanske överdrivet att påstå att en helg varit perfekt. Men det har den faktiskt, så det är helt sant. Lyssna bara: Vi har ätit middag från den lokala menyn på den trevliga restaurangen Sill & Dynamit i Mariestad tillsammans med min bästis Theresa (som fyllde år!) och hennes familj. Barnen har sovit en natt hos sin mormor och fått både fiska och åka traktor. Jag och Per fick en kväll för oss själva i stugan. Min syster med familj kom och hälsade på i lördags, då åkte vi och plockade jordgubbar och lagade sedan hemgjord saft. Vi har hängt i stugan. Oljat trädäck, rivit annat trädäck. Morslat, som vi kallar det; att dona med ditten och datten med huset och i trädgården. I morse trotsade vi regnet och gick ned till vattnet för ett dopp och bad med hårtvätt och allt. Remy höll sin storkusin Milou i handen och jag hörde honom konstateea "we are familj" och Milou med självklarhet konstatera att det är vi ju, medan jag och min syrra grät en liten skvätt av lycka över hur mycket våra barn älskar varandra. Jag har tagit en tupplur under en filt i en gammal solstol under en markis när det regnade. I samma solstol senare på dagen somnade sen Remy i min famn. Och jag fick sitta där och stoppa näsan i hans kalufs och inte röra mig ur fläcken i en hel timma tills han vaknade. Jag har samlat se vackraste minnena och känslorna i kroppen i stora lass den här helgen. Känner mig faktiskt helt otroligt lycklig och tacksam. Livet hörni! Vad underbart det kan vara allt som oftast.
