Har absolut inget emot att smyga igång helgkänslan redan på torsdagen. Om man lite grovt uppdelat tänker att hälften av vuxenlivet är ansvar och andra hälften njut, ja då måste man nästan börja ösa på med ja till livet-knappen intryckt i gas-läge redan på torsdagen om det ens ska hinnas med. Så därför: lunch vid stranden i Santa Monica med Peppe på torsdagen. Fredag morgon och här är mycket av vårt liv fångat i en bild: en fyraåring med ständigt pågående lite oklara projekt, två begynnande tweenies som är skeptiska kan man kanske sägs, rent generellt, och i mitten av detta alltid någon slö hund som är i vägen. På väg hem på fredagen efter lunch i Beverly Hills med min man. Detta efter att vi först spelar tennis tillsammans på morgonen. Ni hör va? Hälften ansvar, hälften njut. Tror på den balansen. Historiskt menlös färgkomposition på Pers lunchtallrik. Värt att föreviga! Lugn fredagkväll och vi tvingade den mest tonårigsbeteende av våra barn, Bonnie, att kolla Bohemian Rapsody med oss (Rio var på sleepover så hon slapp; men hon såg den av egen fri vilja på lördagen istället). Bonnie hatade att hon älskade den. Lördag: Parkhäng med barn och hundar, och sen fixa ärenden. Gillar såna helgdagar mycket! Enkla och härliga på sitt lilla vis. Lördagkväll och vi svängde förbi Susanne som fyllde 40 och hade fest. Intressantaste diskussionen: i ljuset av den senaste dokumentären: KAN man ens lyssna på Michael Jacksons musik längre? Det kan man, menade vissa som inte tyckte man skulle blanda ihop hans rysliga privatliv med hans verk. Jag har dock lite svårt att se hur jag skulle kunna motivera för barnen att jag accepterar en person som förgripit sig på andra barn i vårt hem. Om så närvarande svara genom sin musik. Avslutade kvällen med ett par drinkar på stan med Peppe och Magnus. Söndag: dagens första uppgift var att hämta Bonnie från en sleepover och sedan åka och och plocka ut hennes första glasögon. Visar sig att hon ser som en kratta stackarn. Sedan åkte vi till den fantastiska hundstranden i Long Beach och släppte lös jyckarna som jagade runt i sanden. Själv kurade jag ihop med en unge på filten och tog en tupplur. Åtminstone hälften njut som sagt! Hemåt snabbt för nu hade Sofie spontant smsat och frågat om jag och Rio ville följa med henne och hennes dotter på Justin Timberlake-konsert i downtown: så klart vi ville. Blev kanske lite sent för en 8-åring en söndagkväll men med en sådan här sak kan man ju inte vara tråkig. Sofie hade vunnit VIP-biljetterna genom ett lotteri på barnens skola, och man kan säga att platsens var, åkej. Eller ja, de var otroliga. Justin Timberlake satt mer eller mindre i vårt knä. Och vinkade till Rio som inte hetaste upp sig överdrivet mycket över det. Och nej; räknar inte med att spontanblåsa VIP-platser med barn och vänner en söndagkväll när vi bor i Sverige igen... Avslutar med en glasögonormsbild från stranden. Nästa helg fyller jag 40! Men denna helg blir nog ändå svårslagen.