Jag och Theresa har hittat bästa presenterna till våra tjejer där hemma: små magdansardräkter; haremsbyxor och toppar med en jäkla massa tingeltangel fastsytt i det sköra tyget. Ines, Lill ocsh Bonnie kommmer vara ökenprinsessor som hämtade ur någon av de där Disney-serierna i de här fantastiska skapelserna. Vi mammor är oss som ni märker stöddiga och övertygade om de stundande glädjeropen från de små liven när de öppnar paketen. Men. Samtidigt - man är ju lite orolig. Jag menar, ingen vill ju vara den som kommer hem från sina resor ut i vida världen och delar ut flopp-presenter? Såna där som är roliga i tio sekunder ungefär och sedan blir stående i något hörn alldeles... olekta. Och ibland är det tvärtom något man aldrig kunnat gissa sig till som fångar intresset. Förra helgen satt till exempel Bonnie hemma hos familjen Jihde med en barnsax i nyan och en hög papper framför sig. Jag har aldrig sett henne leka så koncentrerat som när hon klippte alltihop i små bitar. Så. Nu håller vi tummarna och hoppas att prinsessdräkterna blir en mitt-i-prick.
