Vissa saker är förutsägbara: Får man för sig att göra något annat än att stå hemma och baka bullar till ungarna dyker det med all sannolikhet upp någon ouppfostrad praktmorsa (och det är hon säkert också, praktmorsa alltså, förutom att hon ägnar nätterna åt att läcka ogenomtänkta kommentarer på nätet. Och inte bara en gång, utan tre - och dessutom i ett mail, där hon också la till att jag är VÄRLDENS SÄMSTA MORSA!) och dumpar sin lilla, lilla värld i knät på den som läser. I det här fallet jag. Hörru du, Anna, förutom att påpeka att mina barn inte lider det allra minsta varken nu eller någonsin, tänker jag inte bemöda mig med att försvara min Istanbul-resa tillsammans med min syster över huvudtaget. I stället vill jag be dig om en sak: Tänker du läsa och kommentera här; gör det innan du pimplat i dig sista vinglaset (jag har så oerhört svårt att se hur en spiknykter människa skulle lämna tre affekterade meddelanden och skicka ett ännu mer ouppfostrat mail klockan 3.38 på natten) och var artig och genomtänkt i det du vill säga.
