Det är så fantastiskt, livet, att de allra allra lyckligaste stunderna kräver så lite och dyker upp när man minst anar det. Jag tog bilen mot downtown för att byta en grej i Acne-butiken, och körde kringliga vägar genom ett Los Angeles som dränktes av ett helt otroligt spöregn. Det regnade tungt från en dramatiskt färgad himmel, dropparna plaskade mot marken och bilen, och den där magiska doften från regn som möter varm asfalt letade sig in genom rutorna. Någon DJ på radiokanalen KLOS hade tydligen bestämt sig för att spela alla mina gamla favoritlåtar; Led Zeppelins "D'yer Mak'er", Guns n Roses "Patience", U2s "One" Peter Gabriels "Red rain" och Blind Melons "No Rain", Pink Floyds "Hey you" - och så skrålade jag med högt, öppnade alla sinnen och uppfylldes av glädje över allt som är så bra med livet. Jag är tacksam för den där lilla stunden och hur bra den fick mig att må.