Tänka sig. Lagom till pappas födelsedag knöt Bonnie på sig mössan och tultade iväg till bankomaten där hon tog fram sin medhavda pall för att kunna nå upp och föra in sitt lilla, lilla bankomatkort. Hon tog ut en femtiolapp efter att först ha knappat in koden välling, varpå hon i sakta mak begav sig mot tunnelbanan, fick be om lite hjälp i den svårmanövrerade rulltrappan, hamnade till slut på rätt tåg och åkte mot Åhléns. Väl där tvingades Bonnie hojta - högre och högre, flera gånger - för att tanten i kassan skulle lägga märke till henne, kort i rocken som hon är. Men till slut fick hon i alla fall betala för Superpappa-strumporna som hon redan för länge sen hade bestämt skulle bli pappas födelsedagspresent. Vilket barn va!
