Jag tror att det är både viktigt och nyttigt att byta miljö ibland. Komma bort från tvätten och disken och hemmet lite då och då för att skapa perspektiv och se sig själv och sitt liv i lite nya vinklar. Vad jag tror att vi helt missuppfattat är att ju längre avstånd från hemmet desto bättre. Jo jag kan absolut hålla med om att det är härligt med sol mot ansiktet och spännande att äta tapas under en weekend i Barcelona. Men om vi nu inte riktigt kan hålla på så längre, är det inte lika bra att genast tänka om? Att skapa alla de där känslorna av äventyr med det som finns närmre och kräver mindre i både tid, pengar och planetära resurser. Så mycket av det vi uppfattar som sanningar är det för att vi hör andra säga det om och om igen. "Nu kommer mörkret och då blir jag så deppig och jag längtar efter solen och vill åka till värmen". Allt detta kan ju förstås vara sant. Men ibland är det inte meningen att vi ska få allt exakt som vi vill ha det, utan att vi ska få leva med längtan och öva oss på att hantera och göra det bästa av det som faktiskt finns tillgängligt i våra närmre världar. Detta tänkte jag mycket på inför hemflytten till kalla och mörka Sverige från det soliga Kalifornien. Jag var lite rädd att chockas av någon slags vinterdepp och planerade för hur jag skulle hantera det nya livet. Jag lovade mig själv att ta mig an Sverige med nyfikenhet och upptäckarlusta och det har visat sig gå helt otroligt bra att fylla livet med en väldig massa äventyr inom landets gränser. Ett av dem var helgens avstickare. Erika Kitts Gölevik är faktiskt en gammal kollega till mig (men nu var jag inte där som bekant utan som helt vanlig betalande gäst) och hon har gjort träning till något så sjukt bra och sunt tycker jag. Följ henne på instagram @erikakitsgolevik för mer info, men kortfattat handlar det mindre om regler, utrustning och utseende och bara om välmående och att connecta med sig själv och naturen. I helgen anordnade hon en "Höstfestival" i hennes otroligt vackra lokaler utanför Mariefred. Fredag till söndag ägnade vi oss åt att vara i och med kroppen genom barfotajogg i naturen, kalla bad, bastu, yin yoga, mjukfysträning och så det bästa - Markus Torgeby, som själv bott mer än fyra år i skogen, var på plats - och på lördagen byggde vi egna vindskydd av presenningar och en bädd av granris. Och så sov vi där. Det regnade. Sen exploderade stjärnhimlen. Det var kallt men i sovsäcken var varmt mysigt. Vi hade en kock med oss som lagade vegansk mat som var helt overkligt god. Jag fattar verkligen inte hur man gör det där? Får en pumpa och morötter att smaka så gott att en kunde gråta av lycka. Hela upplägget var så sjukt härligt. Vi blev bortskämda med svinbra mat och träningspass och bara det där att någon annan tänkt och planerat åt en, men samtidigt fanns så mycket tid och utrymme att koppla in i sig själv och lösa sådant där som kanske ligger och skramlar och skaver, och så mycket tid att känna in och förundras inför naturen den kraft den har på vårt mående. Nu är jag också väldigt sugen på att testa Erikas onlineklasser som finns här på Träningsrevolution - tanken på den här kravlösa träningen som riktar sig till mer än bara musklerna och som liksom känns helt prestigelös är precis vad jag längtat efter känner jag.
