Jag har varit i en riktig löpningssvacka den senaste tiden. Tränat har jag gjort, fastnat lite på gymmet och i en massa roliga konditionsövningar - men inte kommit ut och kutat som jag tänkt mig. Att jag halkat efter med löpningen beror främst på att jag tappat självfötroendet. Efter sju kilometer har jag inte orkat en meter till och så har jag enligt min gps-app ändå inte sprungit snabbare än 6.30 per kilometer. Jag hade räknat med att vara snabbare och uthålligare än så. Och när jag inte var det tappade jag liksom sugen. Och så igår var det dags för årets första lopp. Springtime, 10 km, i Mariestad. Mot bakgrund av mina kämpiga erfarenheter sista tiden tänkte jag att jag skulle vara glad om jag klarade det på timmen. Men så när starten gick kände jag mig plötsligt jäkligt taggad, och så tog jag rygg på två tjejer som jag kände hade ungefär samma tempo som jag. Och när jag gått i mål kände jag a) att mitt löparsjälvförtroende återvänt b) att den sär gps-appen jag har kanske inte funkar. 50 minuter är jag sjukt nöjd med! På Midnattsloppet i september tänker jag satsa på att klara 10 km på 46. Nu jäklar blir det en springsommar!
