2005 eller nåt, så satt jag under ett åt lite drygt varje fredag, med i en panel i P3 som hette Flipp eller Flopp. Jag jobbade som reporter och musikredaktör på en tidning vid den här tiden och musik var mitt stora intresse får man nog säga. Vår (det var jag, en känd gäst och en lyssnare) uppgift var hur som helst att i direktsändning flippa och floppa nya låtar. Alltså avgöra om de skulle bli en hit eller inte. Och jag brukar inte sällan malla mig ochberätta att någon gång när vi sammanställde det där flippandet och floppandet mot resultatet - hur det faktiskt hade gått för låtarna - så visade det sig att jag haft så satans rätt. Varje gång! Inte ett enda fel hade jag gissat. Sedan dess har jag haft en smula hybris kring det här och alltid känt att jag har en sjujäkla vibb (den kaaaaaaan ha avtgit en smula sedan jag gick in i småbarnsbubblan och det där med musik har fått flytta ner ett par pinnhål på intresselistan. Men jaja. Det tänker vi inte på nu) när det gäller att spotta hittar. Och med det sagt: Gud vad jag gillar och hejar på Robin Stjernberg på lördag. Vilken jäkla låt va!? En hit man inte behöver lära sig att gilla. Den sitter direkt. [spotify id="http://open.spotify.com/track/0apqDPK578iRoiR9VIRA0a" size="medium" theme="black" view="list"]
