Amerikanska mors dag firades idag, jag fick frukost på sängen och presenter och små kärleksbrev från alla barnen samt man. Sämre kan en söndag starta! På förmiddagen började alla ungarna bete sig som vettvillingar; bråka, stöka och tillföra väldigt lite av nytta. De behövde ut och röra på sig. Så vi tog bilen till en stor park som jag bara sett på kartan men inte besökt förut. Bara 10 minuter bort. Detta är tvekanslöst en av de härligaste grejerna med LA; att upptäckandet aldrig tar slut. Det går att bo här ett helt liv och ändå ha massor, massor kvar att se och göra. Perfekt för en rastlös själ som jag. Äventyret behöver aldrig ta slut om det nu är så en vill ha det. Ungarna cyklade runt Lake Balboa, jag och Per och Goldie gick. Titta en så fin liten sjö! Mitt i stan. Och bergen där bakom. LA är så otroligt mycket mer än Hollywood-skylten, Santa Monica och Rodeo drive, glöm inte det om ni åker hit någon gång. Stannade vid en lekpark. Somliga lekte. Andra åt mexikansk majskolv med smör och Cotilla-ost. Remys besatthet av bilar och hjul har inte precis avtagit, men ett ny stor passion för elefanter och andra vilda djur har börjat ansluta. Den här elefanten var med andra ord anledning att hojta uppspelt i fem minuter. Som om vi inte hörde första gången han pekade och skrek mot elefanten och hoppade jämfota med blossande kinder. Inga är så bra på att utnyttja lediga dager och allmänna ytor som Los Angeles-bor. Los Angeles-mexikaner med grillar, dukar, musik och hela släkten på plats, bredvid stora judiska sällskap och muslimer med hallal-kött på barbecuen. Detta är ytterligare en anledning att bli pirrigt förtjust i den här staden med jämna mellanrum. Hela världen samlas här. Och "The Valley" - norrsidan om Santa Monica-bergen där vi bor är verkligen en eklektisk människoröra som känns fin att vara en del av. Våren! Blomning! Fiskare. Trampbåtar där bakom. Sedan åt vi sen lunch på en restaurang vid den närliggande golfbanan och jag fick mitt vanliga golfraseri-utbrott. Få saker gör mig så vansinnig som golf. Eller ja. Sporten i sig är det förstås inget fel på. En sport som alla andra. Men att en så vansinnigt utkrävande aktivitet tillåts äta så mycket areal och så mycket vatten (även om det säkert vattnas med återvunnet vatten till stor del) i en stad som lider så av torka är liksom det yttersta beviset på den vita mannens patriarkala struktur i samhället. HUR ÄR DET RIMLIGT att golfbanor prioriteras (det här var alltså en public golfbana) framför ja vadå, fler närliggande parker för barn att leka i? Ridvägar? Fotbollsplaner? Motionsspår? Bostäder i en stad som skryter med att ha flest hemlösa i hela USA? Jag skulle kunna räkna upp hundra saker som en fin och präktig parkyta som denna bättre skulle kunna användas till än för att låta vita gubbstrutsar knuffa en vit boll så långt de kan. GALENSKAP är vad det är. Se. Nu är jag igång med det igen. Det golfilskan. ORIMLIGT är vad det är med den saken. Tre av de bästa människorna jag vet. Avslutade kvällen med att förbjuda barnen att lämna sina rum efter kl 8 för då började min och Pers date i soffan. Vi kollade på thrillern Get out som ju var väldigt läskig och väldigt symbolisk på så många sätt att huvudet liksom snurrar aningens här i i kölvattnet där jag befinner mig nu. I morgon är det måndag och med den nedräkning till Sverige! Bara fyra veckor kvar, hurra!