Ni vet hur man brukar säga att man bli mer och mer lika sina föräldrar ju äldre man blir? Well. Det bästa min mamma vet är att gå på studiebesök. Och det spelar ingen större roll vad det handlar om. En visit i en konservfabrik eller i en tv-studio - båda är lika kul. Hon blir som en jakthund som fått korn på ett rådjur. Spetsar öronen, sträcker på nacken och spärrar upp ögonen så att de blir alldeles stora och runda. Och så går hon runt på studiebesöksplatsen och ställer en miljon frågor om varenda knapp och utrymme. När allt är över är hon ett annat djur. En proppmätt katt eller nåt. Alldeles stinn och slö efter all information och kunskapspåfyllnad slår hon sig ner nånstans och suckar lyckligt. Konserver va... ÄR de inte helt otroliga ändå? Just nu är jag och en trevlig prick som heter Hanna på väg till Kumla. Där ska vi besöka barnskomärket Kavats fabrik, och jag ska få göra ett par skor till Bonnie. Alldeles själv! Fantstiskt kul och spännande. Jag känner hur öronen börjar fälla ut sig och frågorna hopas redan här på tåget, hur jag börjar gå in i mamma Yvonnes studiebesöksmode. Jag känner att det är precis som man säger; man blir mer och mer lik sin mamma för varje år som går. P.S Jag har ett par blommiga vinna eller försvinna-tights på mig idag. Vet inte riktigt om de kanske är i knasigaste laget, men jag tror ändå att jag gillar dem. Jag ber Hanna ta en bild sen så får ni gå loss med slaktkniven.
