Tack för alla era tips på helgaktiviteter! Efter en hel del vägande för och emot vann till slut dinosaurierna och kusinerna stack till Naturhistoriska och Cosmonova. Bonnie, som åkte på en endagsfeber i lördags fick vi vara hemma med. När hon kvicknat till en smula på eftermiddagen tog vi en promenad med den lilla kråkungen i vagnen. Med Bonnie, kotten i magen och min nya lilla bebis (ja, väskan alltså) under armen funderade jag ett tag på om det vore att gå till överdrift att börja kalla sig trebarnsmor. Insåg snabbt att ja, det vore nog lite larvigt. För många är det säkert fullkomligt agurk det där att man (eller i alla fall jag) kan utveckla något som nästan liknar förälskelse till en väska. Jag känner samma fullkomliga oförståelse inför dem som har ett passionerat förhållande till golf, eller dem som lägger skitmycket pengar på bilar eller hemmaljudsystem, så jag tror jag vet vad ni menar. Men ni som är som jag vet säkert exakt hur ljuvlig känslan av att flytta in sina prylar i en väska man suktat efter är. Och hur länge njutningen håller i sig - och som den sprider ut sig. Varje dag, vecka ut och vecka in. Månad efter månad. År efter år. Så sätter den där lilla favvoprylen guldkant på tillvaron. Nya väskan kommer från Mulberry, mammajeanstightsen (eller treggings som de kallas) har jag nu också i svart och de kommer från Boob. Västen är från Rodebjer och träskorna second hand-shoppade.
