Jag har en teori om att man (okej, jag, för den här teorin grundar sig egentligen bara på mina egna erfarenheter) vid årstidsväxlingar lätt tappar bort sig lite. Det har kanske med ljuset att göra. Eller icke-ljuset när det går från sensommar till höst. Jag känner igen de här känslorna så väl. Det där att plötsligt inte riktigt känna igen sig. Att inte veta vem man är liksom. Att känna att man inte har en aning om vart man vill. Vad man kan. Osäkerhet helt enkelt. En märklig och rätt besvärlig sjävförtroendedipp som brukar dyka upp med jämna mellanrum och sitta i några veckor. Runt tiden när vinter blir vår, och när sommar blir höst. Är det någon annan som känner igen sig och vet vad det kan bero på? Eller är det slumpen som gör att det i mitt fall alltid är så här års jag går omkring och känner mig vilsen och ängslig?
