Ibland undrar jag om det inte är exakt samma känslor ändå; att vara nyförälskad i en man (eller kvinna eller vem man nu blir förälskad i) och att falla handlöst för en väska (eller ett par skor). Jag menar inte att jag älskar mina handväskor på samma sätt som jag älskar min man. Alls. Utan jag snackar om det där första pirret. Det där som ligger i magen och känns lite glatt och löftesrikt efter första dejten med någon man tror att det kanske kan bli nåt med. Den känslan. Har en hel del gemensamt med hur det känns när man trillar dit på en handväska. Och. Mina damer, om det finns en väska jag just nu mer än gärna skulle gå på date med så är det med Mulberrys "Polly push lock" som kommer i höst. Så jävla härlig.