Eva - här kommer mer av mig - bara för dig! Att flytta till ett nytt land innebär förstås en massa nya känslor. Ibland när jag tänker på syrener och vitsippor vid Magelungen hemma i Farsta gråter jag en skvätt av hemlängtan, men så påminner jag mig själv om november, februari, mars, april med overallstress och social vinterisolering och genast har jag mindre bråttom hem. Andra gånger är jag less på LA med dess trafik och engelskan och att aldrig liksom bara kunna prata på utan att tänka, och så finns det dagar, som idag; när jag promenerade ner till Rios preschool där ungarna och fröknarna förberett Morsdags-firande med picknick på gräsmattan under träden. Vinden var alldeles ljum. Så där så att den knappt kändes temperaturmässigt, utan bara rörde kroppen som en vänskaplig smekning. Och visst är den svenska våren vacker, men den blomning som sker över allt här just nu är ändå svårslagen. Färgprakt och grönska i vissa områden som gör en in i själen lycklig. Och dofterna, de otroliga dofterna på det! Känner mig enormt tacksam över att få vara här idag. Det känns på något sätt så väldigt passande med lite sportigare kläder till det nya korta håret. Sneakers från Nike, sidentopp från Uniqlo och shorts (som till 20 % får mig att känna "Hjälp!!! CLOWNBYXOR!" men till 80 % "Gud så kul med ett så väldigt härligt vardagsplagg som dessutom råkar funka minst lika bra som partybyxa!") från Acne.
